Holmqvists

Som jag skrev i mitt lilla "come back" inlägg så har jag ramlat av två gånger på knappt två veckor. Idag fredag den 31/8 så var det exakt 2 veckor sen som jag skulle hoppa med Mirre (Miriam) som lite hjälptränare. Han är ganska osäker på nya hinder men det brukar gå bra så länge jag håller jag om med benen och håller i mig i manen (min balans är kass just nu). Han hoppade helt otroligt genom hela träningen på kombinationen och allt, vart riktigt stolt över det. Sen bestämde Mirre att jag skulle svänga en U-sväng och bara hoppa ett av de hindrerna... suger på att förklara så här kommer bild!

 

Haha snyggt!  Men aa i alla fall så skulle jag hoppa den så. Jag tvekade innan svängen på att svängen skulle bli väldigt krånglig för både mig och han, så vi kom väldigt snett på hindret. Och inte nog med det så såg jag att han tvekade på hindret säkert tre-fyra meter innan. Så då gjorde han det han är bäst på, tvärstanna och hoppa rakt upp i luften över hindret... Och där hänger jag på sidan som en trasdocka med NO chance att komma upp igen i sadel. Inte nog med det så vet jag av egen erfarenhet att han blir väldigt spänd och springer iväg när jag hamnar fel efter hindret. Så han körde lite rodeo med mig på sidan tills jag ramlade av och han inte hade någonstans att ta vägen med hovarna. Så jag blev trampad på armen och benet... Som pricken över i:t så stod Mirre och skakade som hade sett allt. Jag skrek bara "MIN ARM MIN ARM MIN ARM!" först, sen så vart det "VART ÄR HÄSTEN?!" och till slut var jag i sån chock att jag mådde skit illa, så då blev det "MIRRE JAG MÅSTE HA FRISK LUFT!".

Jag kände absolut ingen i benet först utan det var bara armen, men när vi kom till sjukhuset så kunde jag knappt stå på benet, det var som att muskeln hade blivit en stor fet boll, som varken ville anstänga sig eller bli utstretchad. Skit mysko känsla... Det finns egentligen inget mer att säga om händelsen än att både jag och Chlorigo tappade ganska mycket självförtroende efter den rundan, kanske mest jag.

 

 

 Bilden är tagen på sjukhuset precis när de ska börja rengöra såren.
 

 Typ en eller två dagar efter avramlingen.
 
 Denna bild är tagen för knappt två dagar sen.

 

Jag red inte på en vecka, så den här veckan hade jag gjort upp värsta schemat för Chlorigo. I onsdags skulle jag hoppa igen. Så jag sänkte alla hinder som stod framme i ridhuset till mini mini kryss. Första hindret tvärstannar han och flyger åt sidan så att jag ramlar ner mer huvudet före typ. Då vart jag riktigt förbannad! Jag flög upp på hästen igen och Mirre var snäll att lägga ut en travbom åt mig. Efter att ha flygit över det hindret några gånger så blev han super pigg och hade en störtbra bjudning framåt. Asså jag fattar inte den där hästen ibland...

 

Nu har jag besämt att köra hoppning på väldigt små hinder minst 1 gång i veckan. Jag ska försöka hoppa från så många olika håll det bara går på väldigt små kryss så att både jag och han får in en avstånds bedömning och bygger upp självförtroendet igen. Tanken slog mig faktiskt efter de två avramlingarna att jag kanske borde sadla om lite till dressyr... Men nej, ännu är jag inte ihjäl trampad så då är det bara att hoppa upp igen!!